Tiden går och ingen tycks läsa allt det begåvade jag skriver. Inte en kommentar, förutom Anders, det känns i och för sig tryggt, men vi bloggar ju nästan för varandra!
Nåja, efter flytten har hustrun varit på IKEA och införskaffat mer möbler. Kan någopn förklara hu det kommer sig att vi vlyttar till något soom är lite större, men inte får plats med alla prylar som vi tidigare fick leta efter? Nåja, leta och leta, i mitt fall kan jag ju alltid fråga Kari, hon har världens koll. Fast litet vill jag ju gärna leta också först, men som sagt; henne kan man alltid fråga.
Lördag var vi på fantastiskt barnkalas på ytmärkta Magna Café. Värdfolket vet väldigt bra hur man tar hand om både små och stora. Sedan fortsatte vi med middag för 4 hemma hos Henshers på Vita Berget. Ytterligare ett rejält kalas på samma dag. Vad gör man inte! Det slutade med en dokmentär om en svensk världsmästarinna i armbrytning, vilken tjej!
Jag läste till min glädje att Carola (enligt en kvällstidning) misstänkte att publiken tröttnat på henne. Så rätt, så rätt. En supertalang som slösat bort sina gåvor totalt. Antingen har Fylking rätt - det är varning för det - eller också har hon sanslöst dåliga rådgivare med sig. Och då menar jag sedan 20 år tillbaka.
Eftersom vi inte har svensk TV ännu är jag tacksam att vi slipper schlagertävlingen. Fast å andra sidan saknar jag det enda tillfälle när vi enligt familjetradition har all rätt att gnälla på allt som syns och hörs. Endast Eurovision Song Contest ger detta unika tillfälle framför TV:n, i övrigt avskyr vi gnällspikar. Men - sclagertävling - ös på!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar