Nu har vi gjort massor sedan sist. Jag har upptäckt att några stycken har frågat efter min blogg, de brukar gå in och titta på den!! Nu sist rara Terry Hensher på trevlig middag i går i deras chateau här nere på kusten, en bit upp på berget. Ardy Strüwer, komiker, jazzdiggare, filosof, stor personlighet men framför allt underbar målare och person stod för maten. Underbart gott med indonesisk tuoch.
Sällskapet ytterst intressant, runt bordet var vi 11 nationaliteter på 12 personer, det var Terry och jag som var svenskar. Som vanligt rörde sig konversationen fritt mellan vanligt snusk och sådant dito som i värsta fall serveras på restauranger. Varför pratar man alltid mat när man äter gott? Nåja, alla med gastronomiska intressen sm har tillbringat tid här nere vet att medelmåttan råder, med några lysande undantag. Magna Café, Los Bandidos och några till. Den som vill ha tips är välkommen. Vi har väl provat de allra flesta, vilket inte vill säga litet... Inget slår att äta hemma, och där slog Ardys indonesiska kväll rekord. Igen. vissa i sällskapet erkände utan rodnad att varje dag var ett enda party. Men början vid frukost! Det börjar märkas på flera sätt...
Vi har också firat svensk midsommar, allt enligt tradition på vår terrass. Sill, snaps, lax , visor osv. Kolla bilden med midsommarblomstren och Karis kransar
Terry undrade vart min blogg tagit vägen - hon brukat läsa den ibland, vad händer inte!! Så, lika bra att ge sig på't igen. Det blir roligare när man får litet feed-back.
Min gamle polare Stefan Mårtensson som jag stötte på på Östermalmstorg i somras, cyklande, (dvs han) meddelade då att han numera var centerpolitiker i Värmdö kommun. Detta från ett liv som äventyrare i finas- odh företagsvärlden med berg- och dalbaneliknande handlingsmönster, som så många. Etablerad politiker, minsann, åt det gröna hållet. Nu har han också börjat blogga,
I övrigt har brorsonen Göran gjort en tur hem till Sverige och Östveda i Hedesunda för att gifta sig. Tyvärr fick vi inte vara med - vi är ju här nere och våra biljetter var redan beställda till den 28:e, men jag är säker på att det blev en härlig ceremoni ute på landet.
Vi, Kari och jag, är å andra sidan på väg till Sverige och lilla Larslund på den sörmländska landsbygden. Det skall bli kul att träffa alla gamla vänner och att delta vid en del kalas. Bara vi inte behöver åka så långt, Gävle blir gräns norrut och söderut - ja, vi får väl se. Kanzke at vi får tillfälle att åka till Helena och Hayati i Dalarna också, det vore inte dumt.
Man hoppas ju att torpet står där det skall och att allt fungerar.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar